Det är mycket viktigt att kastrera, vaccinera, försäkra, id-märka och registrera sin katt. Lösdrivande katter är ett stort problem. Tvärt emot myten, så klarar sig inte en katt i det vilda. Men ändå överges många katter av sina ägare. En övergiven katt löper stor risk att skadas, drabbas av sjukdomar och parasiter, och/eller svälta ihjäl. Om den trots allt överlever bidrar den till att den förvildade kattstammen ökar.

Kastrera
I Sverige brukar man kastrera katten från 6 månaders ålder. För honkatten finns det alternativ till kastrering, och det är att ge den särskilda p-piller. Men användning av p-piller ökar risken för livmoderinflammationer och cancer. Det är en myt att katthonor behöver ha en kull innan de kastreras. Några fördelar med kastrering är att katterna håller sig mer runt hemmet, blir lugnare och får färre skador i slagsmål. En kastrerad katt behöver inte heller annonsera sin närvaro genom att spraya urin.

Id-märkning
I Västerås är det ett brott mot lokala ordningsstadgan, § 18, att låta sin katt gå ute utan att vara id-märkt så en ägare kan kontaktas! Det är alltså åtalbart!

Vaccinera
Både inne- och utekatter ska vaccineras hos en veterinär mot kattsnuva och kattpest. Innekatter kan komma i kontakt med smitta till exempel genom att du tar smitta med dig utifrån. Ibland kan även tilläggsvacciner behövas, t ex för utekatter i områden där det är vanligt med FeLV (felint leukemivirus) kan vaccination mot detta virus rekommenderas. Hör efter hos din veterinär om vad som är lämpligt just för din katt.

Försäkra
Det är mycket viktigt att du tecknar en försäkring för din katt. Du ska aldrig behöva fundera över om du har råd att ge din katt den vård den behöver, och det kan bli dyrt utan försäkring. Hör med försäkringsbolaget vilka olika försäkringar du kan eller bör teckna. För en huskatt betalar man från 425* kr upp till ca 700 kr per år.

Här följer ett exempel på kostnaden för veterinärvård** när katten har svalt ett främmande föremål:

utan veterinärvårdsförsäkring: 8 851 kr
med veterinärvårdsförsäkring: självrisk på 1785 kr (försäkringsbolaget ersätter med 7 066 kr)

Uppgifter hämtat från *Sveland och **Agria, april 2007.

Försäkringsbolag
Agria

Folksam
If
Sveland

Källa: Djurskyddet Sverige

Det är inte alltid så lätt att veta om det är en hemlös katt eller ej. Är den smutsig, tovig, hungrig, mager? Då är den förmodligen hemlös.

Då kan du göra så här:
Börja med att titta i kattens vänstra öronlapp. Titta för säkerhets skull även i den högra (vi har fått in katter som varit öronmärkta i höger öra). Finns där en tatuering? Då är katten id-märkt och ägaren kan hittas. Skriv ner vad det står och kontakta Kattregistret. Dem hittar du på www.djurid.se eller ring 08 – 795 30 00 och be att få tala med Kattregistret. Om det är en otydlig märkning så kan du ändå få hjälp på www.djurid.se

Är katten inte id-märkt så kan du gå in på vår hemsida och titta bland de efterlysta katterna vi har där.

Tips:
Prata med grannarna. Någon kanske vet vem som äger katten.
Sätt upp lappar i trappuppgångar, i närbutiker, annonsera gärna i VLT.

Katten kan också vara chipmärkt. Ett chip kan du varken se eller känna, det krävs en särskild chipavläsare för det. En sådan avläsare har alla veterinärer, polisen och vi. Du kan dock inte komma till oss med kissen, men om du har möjlighet så är det ju bra om du kan åka till en veterinär och låta dem kolla detta.

Tänk på att:
Kontakta oss så fort du misstänker den är hemlös! Vi har långa väntelistor och kan inte hjälpa dig och katten direkt du hör av dig. Är det sommar och varmt så tänk inte att du skall vänta till vintern, när det blir kallt! Då kanske vi inte kan hjälpa dig förrän nästkommande sommar och katten tvingas leva ute hela vintern!

Om du börjar mata en hemlös katt så är du, rent juridiskt, ägaren! Det är alltså du som har ansvar för katten. Börjar du mata den så måste du också ta hand om den på andra sätt (veterinärbesök, id-märkning, medicinering vid behov mm). Annars kan du faktiskt bli åtalad för vanvård eller till och med djurplågeri! Tänk också på att, enligt den lokala ordningsstadgan måste katter som springer ute vara id-märkta så att ägaren kan kontaktas!

 

Anmäla en veterinär för felbehandling e dyl ?

Ansvarsnämnden tar endast emot skriftliga anmälningar. Det går inte att anmäla ett djursjukhus eller en djurklinik utan enbart namngivna personer som tillhör djurhälsopersonalen.
För att anmälan ska kunna tas upp till prövning måste den person som anmälts ha fått del av anmälan inom två år från det att händelsen inträffade. Anmälan är kostnadsfri.

När du anmäler bör du tänka på följande:

  • skriv en redogörelse om vad som har hänt
  • uppge namnet på den personen du vill anmäla samt om möjligt även vilket yrke han/hon tillhör och adress,
  • ange datum för behandlingstillfället/tillfällena
  • försök precisera din kritik mot den personen som du vill anmäla
  • underteckna anmälan egenhändigt
  • bifoga de handlingar som du vill styrka din redogörelse med
  • om du vill att någon annan än du själv ska föra din talan i ansvarsnämnden ska denna person utrustas med fullmakt.

Anmälan ställs och skickas till:

Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård

Box 322

551 15 JÖNKÖPING

Id-märk och registrera
Det är inte ovanligt att en katt springer bort och blir omhändertagen av myndigheterna. Då är det viktigt att du har gett din katt en identitet genom att öron- och chipmärka den hos veterinären. Då minskar du även risken för att din katt avlivas som ägarlös.

Öronmärkning
Nackdelen med öronmärkning är att den kan bli otydlig med tiden. Fördelen är att den är lätt att upptäcka.

Chipmärkning
Nackdelen med chipmärkning är att den inte syns, utan måste avläsas med speciell skanner. Fördelen är att den aldrig försvinner.

Registrering
När katten har id-märkts ska den registreras. Detta görs hos Svenska Kennelklubben (SKK) för det nationella kattregistret med cirka 400 000 (2008) registrerade katter. Registrering hos SKK kostar 130 kr, som är en engångskostnad.

Om du ser eller tror att ett djur far illa ska du göra en anmälan till djurskyddshandläggaren hos din länsstyrelse. Du kan också göra en anmälan till polisen som vidarebefordrar anmälan till Länsstyrelsen om de inte själva har möjlighet att handlägga ärendet.

Djurskyddet Västerås Huskatten saknar befogenheter att ingripa.

Djurskyddet Västerås Huskatten är ingen myndighet och har därför inte befogenheter att gå in i enskilda ärenden. Du kan dock vända dig till organisationen för stöd och råd.

Anonym anmälan
En anmälan kan göras anonymt. Länsstyrelsen har skyldighet att utreda anonyma anmälningar till skillnad från polisen. Nackdelen med en anonym anmälan är att det kan vara svårt för den som utreder ärendet att gå vidare. Det är ibland nödvändigt att någon kan vittna om vad de har sett och upplevt samt att det finns dokumentation om händelseförlopp, tidsangivelser med mera.

Vanligt händelseförlopp
Om en djurägare inte sköter sina djur enligt djurskyddslagstiftningen kan myndigheten besluta om omhändertagande, djurförbud eller annan åtgärd. Det vanligaste är att en anmälan om exempelvis vanskötsel kommer in till Länsstyrelsen eller Polisen. Ofta är det en granne, anhörig, annan privatperson eller djurskyddsorganisation som anmäler att djur missköts eller plågas. Myndigheten utreder anmälan och fattar utifrån vad som framkommit ett beslut. Det kan vara ett beslut om att djurägaren ska ordna med vindskydd för sina djur, reparera hundgården, att djuren omhändertas eller att djurförbud meddelas. I vissa fall görs även en åtalsanmälan, det vill säga ärendet skickas vidare till en åklagare som utreder om det finns grund för att väcka åtal för brott. Om utredningen resulterar i att åtal kan väckas, är det slutligen domstol som avgör målet.

Vad säger lagen?
I djurskyddslagstiftningen står hur djur ska vårdas och behandlas. Djur ska bland annat behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande, ges tillräckligt med foder och vatten, hållas i en god miljö som ger dem möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Djur får inte överansträngas eller hållas bundna på ett plågsamt sätt. En djurägare som inte respekterar dessa regler kan dömas för vanvård eller djurplågeri.

"Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot djurskyddslagen." (Djurskyddslag (1988:534 36§).

Frustrerande händelseförlopp
Den som anmäler brott mot djur kan ofta känna en frustration över att ingenting händer med djurägaren eller att det tar för lång tid innan till exempel djuren omhändertas. Trots detta är det viktigt att den enskilde individen fortsätter att göra anmälan när han/hon misstänker eller bevittnar att djur vanvårdas och plågas. Dels talar det ofta för att djurägaren faktiskt gör sig skyldig till brott om flera anmälningar angående samma djur /ägare kommer in. Dels är det viktigt för myndigheten, som ofta har mycket små resurser tillsatta för djurskyddsärenden, att visa på att mer resurser behövs.

Källa: Djurskyddet Sverige

Nyheter

Senaste